tusen bitar
mitt liv har gått i tusen bitar.. och mitt hjärta likaså..
Jag känner mig så oälskad.. så ovärd.. så ensam och jag är inte värt ett skit..
Jag är villig att kämpa för kärlek och har alltid gjort det men ingen har någonsin kämpat tillbaka.. Jag ska nog vara ensam.. Det är nog meningen för jag förstår mig inte på kärlek längre. Jag förstår mig inte på mig själv. Jag känner mig patetisk och ful.. inuti och utanpå.. Just nu vill jag bara somna och aldrig vakna upp igen.. mitt nästa liv får gärna vara lite lättare.. fullt av kärlek och respekt..
Jag skiter i vad folk tycker om det här inlägget!
